Ripsband är den svenska benämningen på band med tvärgående ribbor. I praktiken avser det två närliggande produkter: grosgrain-band med tätt vävda, slutna kanter och petersham-band vars kanter tillåter att bandet formas med ånga. De liknar varandra till utseendet men beter sig olika i hattar, midjeband och kantning.
Vad rymmer begreppet ripsband?
”Rips” beskriver ett tyg med reliefartade ribbor som skapas av tjockare trådar i en riktning. När ribborna är tvärgående och tyget är ett smalt band kallas det ripsband. I butiker och kataloger används ordet ofta fritt och kan betyda både grosgrain och petersham, ibland även smala band med längsgående ripsväv. Vid beställning är det därför viktigt att specificera konstruktionen.
Grosgrain-band
Grosgrain-band har tätt vävda, slutna kanter (kantning längs med bandet). Det gör bandet mycket stabilt: det fransar sig inte, håller en rak linje och passar för:
- kantning av raka kanter;
- handtag och axelband;
- band som ska hålla form;
- öglor, logoband och förpackningar.
Nackdelen är att det är svårt att forma efter en kurva – när man försöker böja bandet bildas vågor på den inre kanten. Typiska bredder och färger finns i kategorin grosgrain-band.
Petersham-band
Petersham-bandets kanter är mer lösa – ofta med små ”pärlor” eller öppna öglor, utan den täta kantningen som grosgrain har. Det gör att ena kanten kan dras ihop och den andra sträckas ut vid ångbehandling med strykjärn. Bandet formar sig då efter en båge och följer kurvade linjer tätt. Därför är petersham ett traditionellt val för:
- inre och yttre band i hattar;
- midjeband på kjolar utan linning;
- kurvade kanter på korsetter och aftonklänningar.
De bästa petersham-banden görs av viskos eller bomull eftersom dessa fibrer reagerar på ånga. Polyesterband finns också men behåller formen sämre.
Jämförelse: grosgrain vs petersham
| Egenskap | Grosgrain | Petersham |
|---|---|---|
| Kanterna | täta vävda kanter | lösa, ofta pärlkant |
| Formbar med ånga | begränsad | mycket bra |
| Rak linje | utmärkt | bra |
| Kurvade kanter | svårt | utmärkt |
| Vanligt material | polyester | viskos, bomull, blandningar |
| Typisk användning | kantning, väskor, band, logoband | hattar, midjeband, korsetter |
Hur du känner igen vilket band du har
- Inspektera kanten. En slät, sluten kant utan öglor är oftast grosgrain. En kant med små öglor eller taggar tyder på petersham.
- Ångtest. Lägg bandet på en bräda, värm med ånga och försök böja ena kanten medan du stryker. Petersham formar sig och följer en båge, grosgrain bildar vågor.
- Kontrollera materialet. Polyesterband är nästan alltid grosgrain; viskosband är oftare petersham.
- Tänk på bredden. Petersham används främst i 15–40 mm bredder, medan grosgrain finns från mycket smala till breda band.
Vilket band passar till vad?
Plagg med raka kanter
Kavajer, västar, jackor, filtar och kantband – grosgrain. Bandet skyddar kanten från att töjas ut och ger en ren, grafisk kant.
Hattar
För dekorativa band på fedora eller kanotmössor används båda typerna; när bandet ska följa hattens konform är petersham enklare. Den inre kanten i hattar är oftast petersham.
Midjeband på kjol eller byxa
Om midjan är kurvad (som på många lågt skurna kjolar) är petersham med ångformning bäst. För raka midjor på byxor kan ett tätt grosgrain-band användas som inre kantband.
Branding och förpackningar
Här är grosgrain fördelaktigt – den stabila ytan tar tryck med logotyp och bandet deformeras inte på rullen.
Vanliga misstag vid val
- Beställning endast som ”ripsband” utan att specificera kant och material.
- Användning av polyester-grosgrain för kurvade midjeband – vågor och glapp uppstår.
- Ingen ångtest för viskos- och bomullsband.
- Ignorera bandets styvhet: samma bredd kan vara mjuk som ett band eller styv som ett bälte.
För jämförelse med släta band, se satinband och den övergripande kategorin band.
Så formar du petersham med ånga
Formningen görs före sömnad. Lägg bandet på strykbrädan, slå på ånga och dra med ena handen den kant som ska böjas medan du stryker den kortare (inre) kanten. Den dras ihop medan den yttre kanten sträcks ut och bandet formar en bågform. Jämför bågen med midjans eller hattens form och upprepa tills det stämmer. Låt bandet svalna på plats innan du flyttar det, annars förloras formen.
Grosgrain kan inte formas lika mycket på detta sätt. Om en lätt båge behövs kan bandet sys med insnitt på den inre kanten eller klippas i kortare segment. Vid serieproduktion tar formningen tid, så det är klokt att redan i skedet för mönsterkonstruktion bestämma vilket ripsband som ska användas.
Värt att veta är också att i vissa kataloger omfattar ”ripsband” även mycket fint ribbade band som känns som taft. De är tunnare och mjukare och används främst till förpackningar. Om bandet ska sys i plagg, begär prov och kontrollera täthet, inte bara namnet.
Ripsband från Polkom
Polkom är tillverkare av galanteri och accessoarer för mode, möbler, skor och väskor i Sofia. Vi hjälper dig välja rätt ripsband för ditt plagg, matchar färg efter prov och skickar prover. Beskriv användningen och skicka förfrågan via sidan Kontakter.














